Annonser via Bloggpartner

Archive for januari, 2010

TILL STARTSIDAN

Jag är ett dåligt föredöme

lördag, 23 januari, 2010, klockan 16:14

Mats hade på sig en mössa med texten PORNSTAR på en bild på facebook. Han fick sparken från sitt jobb på en förskola.

- Han är en jättebra barnskötare men texten är inte förenlig med vår verksamhet, sa vd:n Peter Wallebo till Aftonbladet.

Jag är utbildad lärare. Jag har jobbat som programledare i radio i lite mer än ett år, men funderar faktiskt på att söka ett lärarjobb nu på måndag. Förresten, här är en bild på mig:

pornstar

Har jag gjort mig omöjligt i branschen nu?

Betänk att jag även har en plastpåse på huvudet. Plastpåsar på huvudet är livsfarligt och knappast förenligt med ett arbete inom barnomsorgen.

Annonser via Bloggpartner.se

Effektiv tandlossning

fredag, 22 januari, 2010, klockan 08:39

Till er som undrade om Ellinors tänder lossnat än:

Tja, när som helst nu tror jag.

rullskridskor


Inte som alla andra

torsdag, 21 januari, 2010, klockan 15:11

Igår tog barnen andra dosen av svinvaccinet.

Samuels reaktion:

- Aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaah, farligt, hjälp, jag vill inte, ni får inte, aaah, gör det inte!

Ellinors reaktion:

- Jag vill ha två!

Nu funderar vi på om Ellinor kanske vill ha en spikmatta när hon fyller år.

Eller om hon vill ha två.


Varning för könsord och svordomar

onsdag, 20 januari, 2010, klockan 22:31

Jag har just läst Jenny Beltans artikel på Newsmill samt Åsa Beckmans artikel i DN. Åsa skriver om hur män inom kulturvärlden tillåts ha ett gränslöst beteende, där de kan sextrakassera anställda och uppföra sig som svin, men ändå ursäktas för att de ju faktiskt genier. Själv fick Åsa ett oemotståndligt erbjudande från en arg Stig Larsson, som ville pissa i hennes gom så att hon aldrig mer skulle kunna prata. Jenny däremot anser att kvinnor har ett ansvar och inte kan välja att betrakta sig som offer i situationer där hon själv finner det lämpligt. Till exempel påpekar hon att kanske skulle inte så många män i maktpositioner vara otrogna, om det inte fanns så många tjejer som villigt bjöd ut sig.

Inspirerade av detta ämne ställde Hallå p3 idag den provocerande frågan ”gör kvinnor män till svin?”

Eller ja, jag trodde att det var en provocerande fråga. Men efter en stund insåg jag att svaren var de mest provocerande. En lyssnare ringde in och påpekade att trots att det nu är 2010 så är det fortfarande mammorna som tar det största ansvaret när det gäller barnens fostran. Ville hon med detta säga att papporna borde ta ett större ansvar? Nej, kontentan var tydligen att om det nu var mammorna som fostrade, så  var det även mammornas fel att små pojkar växte upp till svin. Mammorna måste ta ett större ansvar för att uppfostra pojkar till att bli bättre män, konstaterade lyssnaren belåtet.

Andra åsikter som kom fram i programmet var att männen kanske ”haft det lite jobbigt i livet”, och att det kanske var så att man skulle tycka synd om dem.

Så, bara en snabbkoll nu. Tänk dig in i följande situation: Du är kvinna. Du står i en bar och hänger. Fram kommer en man, drar ner sina byxor, dunkar sin dase lite lekfullt mot ditt lår och säger några väl valda könsord utspädda med gutturala ljud som tydligen handlar om ditt yttre och vad han skulle vilja göra med dig i ett trångt och illaluktande utrymme som en nedknarkad mäklare med god vilja skulle beskriva såsom ett ”bajshål med kokplatta”. Han avslutar sin charmerande monolog med att pinka i din öl. Då svarar du:

A. Din mamma borde verkligen skämmas över din bristande uppfostran!

B. Din stackare, du måste ha haft det lite jobbigt i livet. Vill du ha en massage?

C. Vilket fantastiskt språk du har – är du månne författare?

D. Dra åt helvete.


Min rumpa är inte till salu

onsdag, 20 januari, 2010, klockan 12:44

Jag har fått ett mail från Mr. Dalvin Brown. Han jobbar på en bank och han vill ge mig pengar eftersom han är ”upphetsad av min geografiska karaktär”.

Menar han att min rumpa ser ut som som Ångermanland?

Han skriver också att han vill ”ansluta i mitt land”.

Jäkla snuskhummer.


Vi kommer bli ruinerade

onsdag, 20 januari, 2010, klockan 08:13

Jag hittade en femkrona i jackfickan och la den i Samuels tandglas. Samuel blev glad. Ellinor tittade avundsjukt på den glänsande pengen. Sedan bestämde hon sig, stampade argt i golvet och vrålade ”och nu ska jag tappa alla mina tänder!”

Så om ni ser en treåring upprepade gånger springa in i en vägg med huvudet först och öppen mun, så är det alltså Ellinor.


Och vad gör man med tanden?

tisdag, 19 januari, 2010, klockan 08:14

Ni skriver om tandfen allihop. På dagis hade de också pratat om tandfen sa Samuel. Jag känner inte tandfen. Är hon släkt med flourtanten?

Samuel la i alla fall tanden i ett glas med vatten när han la sig. Genom era kommentarer har jag förstått att den tydligen ska den förvandlas till pengar. Eftersom tandfen inte svängde föbi igår antar jag att det är min uppgift.

Jag har inga pengar. Jag har ett nästan fyllt stämpelkort till pizzerian, samt en skrapad trisslott.

Så, ni experter – ska jag säga att tandfen extraknäcker på Svenska spel, eller på pizzerian? Allt jag vet om tandfen är att hon antagligen inte gick ut högstadiet. Hålla på att stoppa papperslappar i glas med vatten. Smart liksom.


Varje kärleksfull förälder hade gjort samma sak

måndag, 18 januari, 2010, klockan 20:01

Samuel har alltid haft svårt att skiljas från saker. Det har hänt att han förälskat sig i en sten eller en pinne, och sedan tappat bort den. Det har också hänt att vi i dessa fall snabbt rotat fram en ny sten eller en ny pinne och övertygat Samuel om att det visst är samma kära gamla trädgårdsavfall som han kramade igår.

Idag tappade Samuel sin första tand. På dagis. Han har väntat länge på detta fantastiska ögonblick, och när hans pappa kom för att hämta honom ville han förstås genast visa upp dyrgripen.

Då var den borta.

Läppar darrade. Katastrofen var nära.

Tack och lov löste Samuels far raskt problemet genom att rycka en tand från närmsta unge och envist hävda att den visst var Samuels.

tand

Eller så hittade fröknarna den. Jag minns inte riktigt.


Och det är därför nakenmiddag är så populärt

söndag, 17 januari, 2010, klockan 23:10

Ellinor. En stilstudie:

ettan

tvåan

trean

fyran

femman

sist

Ellinor är förövrigt ledig för middagsbjudningar på måndag, tisdag, onsdag och torsdag och fredag.  Eventuella inbjudningar tas emot snarast.


Slut bör stängas.

lördag, 16 januari, 2010, klockan 23:47

Ibland slutar böcker och filmer utan att man riktigt får veta vad som händer.  Kvar sitter man i tevesoffan och tänker ”va? Dog han? Var det en dröm? Vad hände med de andra? Har detta någon symbolisk innebörd? Är jag dum eller varför fattar jag inte?”

Och om det händer har man råkat ut för ett så kallat ”öppet slut”. Öppna slut innebär att man ska tänka själv. Man ska fylla i gapet mellan det man fick veta och det man trodde skulle hända. Det hela är väldigt konstnärligt och pretentiöst. Och jag hatar det.

Öppna slut är som att säga ”jag fick ett saftigt förskott för att skriva den här boken/manuset och nu pallar jag inte mer. Chipsen är slut, spriten likaså, och jag vill sova. Jag har gjort mitt och nu får ni göra resten.” Och av någon anledning hyllar kritikerna denna lathet. Vilket är intressant för det hade aldrig fungerat i andra sammanhang:

”Hallå Stockholm! Vi vill tacka alla som köpte svindyra biljetter. Vi älskar er! Kul att ni klappar så mycket i händerna, men vi kommer inte att sjunga mer. Den här konserten har liksom ett öppet slut, så ni kan väl fyll i själva med låtar och så. Kan  ni inte texten på låtarna så kan ni kanske fråga den som står bredvid er. Ja, ha det så bra då”.

”Välkomna till årets sporthändelse. Vi sänder vi direkt ifrån fotbolls-VM i Sydafrika och det är oerhört spännande. Äntligen är vi framme  vid turneringens klimax, dvs  finalen. Jaha, och där slutar vi våra sändningar eftersom det här är en turnering med öppet slut.  Vi önskar alla lycka till, och antar att det lag med fantasirikast fans kommer vinna.”

”Alltså Kalle, det var verkligen trevligt att följa med dig hem och så. Du är verkligen gullig men det här samlaget har ju ett öppet slut, så om du kliver av mig så går jag hem, och så kan du väl ligga här och fundera lite på vad som kunde ha hänt.”