Om man inte vill att alla ska sätta på en då?
Då och då dyker det upp reportage om hur kända kvinnor ser ut innan den där bildretuscheringen som sker i de flesta tidningar. Det är väldigt intressant. Inte själva bilderna och artiklarna, för jag vet hur kvinnor ser ut, men folks reaktioner. Speciellt de ”positiva” reaktionerna.
Vi kan dela in dem i två läger:
”Yes, hon är också ful i verkligheten”- lägret, där man samlas och frossar i bilder på andras skavanker och därmed känner att ens egna skavanker nästan krymper. Poängen här är man fortfarande tycker att naturlighet är fult, men det känns lite bättre att var ful om även kändisar är det.
Och så lägret med bara män som känner sig tvungna att berätta vem de helst skulle vilja ligga med – den oretuscherade kroppen, eller den retuscherade. Den smala kvinnan, eller den kurviga. Den sminkade, eller den osminkade. Så kallade ”fina killar”, berättar att de faktiskt föredrar ”något att ta i”, att de inte gillar fejkbröst, och att osminkat är bäst.
Jag känner att hela poängen gått förlorad. Istället för ”ja så här ser vi alla ut” så blir det ”det är okej att vara ful för Brittney är det också” och ”det är okej att du har celluiter kvinna för jag kan tänka mig att sätta på dig ändå”.
Man ba, tack. Jag har fått tillåtelse att vara ful och ändå bli knullad! Lyckan i det!
Det lustiga, eller snarare olustiga, är ju att kraven på hur kvinnor ska se ut fortfarande finns kvar i manslägret. De vill ju inte ha en ”kvinna som består av skinn och ben”, eller någon som ”måste sminka sig för att vara snygg”. Nä, de vill att man vaknar på morgonen och ser naturligt fräsch ut. Med kurvor på de rätta ställena, och inte med en finne i pannan, påsar under ögonen och dreggelspår längs kinden.
Men om de ville ha det. Om de började uttala sig om att ”det sexigaste jag vet är en kvinna som sovit på sitt nässpray så det bildats ett avtryck på hennes högra kind”, då jävlar hade det väl blivit okej också. Veckorevyn hade bifogat nässpray till tidningen, och i Cosmopolitan hade man fått tips om vilka hushållsprodukter (strykjärn och matberedare) man kan placera ovanpå sina andra kind för att öka trycket mot nässprayet. Speciella plattor hade sålts, tänkta att placeras under lakanet för att dämpa sängens mjukhet och därmed halvera tiden man behöver ligga i tryck, ifall man har bråttom att fixa till sig innan något kvällsevenemang.
Nä, jag säger inte att tjejer är blåsta. Fast någon har nog blåst oss. Delvis på grund av bilden av kvinnligt och manligt som ständigt förmedlas av media, och delvis på grund av det faktum att det finns enorma pengar att tjäna inom skönhetsindustrin, så är vi fastlåsta i att bli bedömda enligt en väldigt märklig norm.
Knullbarhetsnormen.
Bara tillräckligt många vill sätta på en, liksom. Det är ju så man vet sitt värde.
tisdag, 25 oktober, 2011, klockan 11:28
Alltid lika klok! Har en dotter som hela sitt liv blivit bedömd efter sitt utseende, vore kul om någon såg hennes övriga värden, som person! Inte efter rådande norm som fastsälls i media/bloggar.
Fan va bra du är.
Åh du har så jävla RÄTT i det du skriver! Det är inte svårt att bli hypnotiserad av media idag och få en verklighetsbild om hur man ”ska” vara. Varje gång man nämner detta ämne så säger alla ”Ja! Det måste bli bättring” men det händer liksom ingenting? H&M kör fortfarande samma typ av modeller, på Golden Globe galor pratar man om vem som är fulast, snyggast, gått upp i vikt osv osv. Skitsamma om du uppfunnit botemedlet till HIV – är du ful eller bara utanför någon norm räknas du inte lika mycket.
Hur når vi fram så att vi kan hylla människan som människa?
Spot on, Karin! Du är en klok kvinna.
Du anar inte hur förbannat det inlägget tog på mig. På positivt sätt.
Jag är 19 år & jag har sålänge på fullaste allvar övervägt att skaffa sillisar för att fler killar ska vilja ha mig. Sjukt. SJUKT! Jag vill bara lära mig att bryta mig fri. Fatta att det är ok att vara mig liksom. För min skull. Ingen annans.
Nej, vet du, jag skulle kunna babbla i hundra år. Tack för en av dom bästa bloggarna. Både när du är seriös & när du skojjar. Du är grym.
Åååååå du är så jävla bra att jag nästan trillar av soffan!
För en gångs skull vill jag gråta i stället för att skratta åt ditt inlägg. Ibland känns det så&€~%# hopplöst att det fortfarande är mäns (inlärda!) åsikter som skapar livsutrymme för oss andra. Jag vet ju det – men förtränger det tydligen för att stå ut… Tack för påminnelsen!
Word!! Kan inte alla tjejer lära sig att själförtroende inte mäts i hur många som vill ligga med dem! Tur att man slipper vara ung igen.
Åååååh jag önskar så att jag hade skrivit det här själv!
Hur blir man lika bra som du? kram!
Passagen om killar och vad de tycker känns som en tankevurpa, skulle det vara lika o-okej att säga att man inte gillar plastbomber och supersminkat som att säga att man gillar det? Eller har jag missuppfattat hela grejen?
Bra skrivet annars, jag är ett stort fään och har ofta övervägt möjligheterna till giftermål med dig.
Karin svarar: Det finns ju olika skäl till så kallade plastbomber, faktiskt. Inte bara för att man vill ha större, utan för att man kanske förlorat ett eller båda brösten av medicinska skäl. Inte så trevligt då att höra att sådana tjejer ”går fetbort” eller vad någon nu skriver. Och de tjejer som förstorar brösten kan ju knappast anklagas för det, det har ju följt normen alla tvingar på dem. Och att sminka sig eller inte är ju upp till den som gör det. Jag kan tycka att det är kul att sminka mig, och jag tycker det är helt okej att folk gör det. Man får tycka att det dumt ut med mycket smink, men jag ogillar när man tror sig ha rätten att påpeka för någon att deras utseende inte duger. Att Kalle, 43, känner sig tvungen att säga att han aldrig skulle kunna ligga med Brittney för hon är för spacklad och onaturlig. Som att normen är att Brittney vill att Kalle ska ligga med henne. Kalle behöver väl inte tacka nej till Brittney innan hon frågat honom? Hur skulle du känna dig om en vilt främmande person gick fram till dig och utan att du frågat gav dig tre anledningar till hon eller han inte skulle vilja ligga med dig? Antagligen skulle du tycka att personen ifråga var galen, men om fem till gjorde det? Nio till nästa dag? Femton den tredje dagen?
Tänk om du då var en plattbröstad tjej och alla som kom fram var killar som gav dig skälet ”för att du inte har några bröst”. Lätt hänt att man tror att köpetuttar är lösningen på det problemet. Och sedan känner sig någon kille tvungen att berätta att nu tänker han minsann inte ligga med henne eftersom hon har fejkbröst. Jobbigt, kan man tycka.
Så ja, lika o-okej att säga bägge sakerna utan att någon bett dig (om din flickvän frågar om du föredrar små bröst eller fejktuttar, känn dig dock fri att svara). Det är den där oombedda analysen av knullbarheten som är oerhört förolämpande. Och som får oss att tro att vi förväntas ändra vårt utseende för att duga.
Hej Karin! du kan vara en av de sundaste bloggarna jag läser. Men jag är lite nyfiken på vad du säger om debatten Blondinbella/Quetzala…?
Bra skrivet! Kämpar med detta varje dag. Man kommer ju inte ur kraven även om man ser igenom dem, så länge de fortfarande gäller i samhället. Istället för att bara ha sitt dåliga självförtroende för sin kropp, spär man på lite med självkritik för att man inte är stark och självständig nog att stå emot alla förväntningar på en. Ibland önskar jag nästan att jag inte fattat.
Du är så bra så bra. En gång sov jag på en fjärrkontroll med knapparna mot nyllet men fick jag ligga mer för det. Nej.
Fast… Jag skulle vara nöjd om jag bara ”ibland” kunde SE UT som en tjej och att jag vill opera brösten (och rumpan, låren, magen, armarna och halsen så det matchar pattarna) är i rent praktiskt syfte då jag är less på att snubbla på påsarna när jag inte har en BH på mig.
Hittills får jag ju rulla upp dem på en penna och pressa in dem på hållarna….
Jag säger bara… skulle vara skönt att slippa
Så rätt, så vettigt. Eller som om en tjej klagar på sig själv, så kommer det genast kommentarer om att ”men killar gillar ju stora rumpor”, ”men killar gillar ju lite att ta i”, ”men det är ingen kille som bryr sig om ifall du har finnar, de kollar bara på brösten/ögonen/helheten”. ”Sätt på dig det där så kanske det där andra inte syns så mycket – så blir du knullbar ändå”. Tröttsamt.
Håller SÅ mycket med dig – och drar parallellen vidare till att jag absolut inte gillar att kallas för MILF. Får då veta att ”det är ju en komplimang” och att jag bör vara tacksam för det…
Men om jag inte VILL vara ett objekt då?
Om jag inte VILL att mitt värde ska mätas i hur knullbar främlingar anser att jag är?
Ja…då är det tydligen något fel på mig….
Bra skrivet, bra beskrivet, love you!
Egentligen kan man bara tänka – bedömer vi män så?. Nej? Dåså. Lägg ner. Karin, du är min idol!
Det märkliga är ju att det är kvinnor och tjejer som accepterar detta beteende genom att se sig själva som offer för samhällets ideal och männens så kallade ideal.
Ingår inte kvinnorna i samhället eller är det alltså okej att kasta sten i glashus när man tydligen har rätt att se sig som offer (för andras (?) ideal)?
Kvinnor köper ju skvallertidningar lika mycket som män köper Slitz och annan skit. Vad är egentligen skillnaden mellan Slitz och Se & Hör? Det är ju inte direkt insidan som bedöms i någon av dessa tidningar. Dessutom framhäver ju tjejer och kvinnor sällan sin personlighet främst, varken i jobbsammanhang eller privat. Skall detta skyllas på männen och samhället? Ett samhälle som kvinnorna lever i och också är en del av?
Kvinnor väljer män utifrån utseende, pengar, trygghet etc. Vad sägs om att själva skapa tryggheten?
Kvinnors norm på män då? Skall vi kalla den gennormen? Lång, vältränad och helst framgångsrik? Det är upp till var och en att bestämma om man vill vara ett offer, om man vill kämpa för att ‘passa in’i normen eller kämpa mot normen. Man har alltid ett val och det är tydligen väldigt lätt att kasta sten i sitt glashus.
…och nåde den man som visar att han fixar sig med krämer etc, då måste han ju tydligen vara bög, eller? Nej, du skall vara ‘perfekt’ även när du vaknar på morgonen man som du är!
Karin svarar: Fast jag har inte någonstans nämnt att samhället består av män, och att kvinnor är offer. Jag nämnde media och skönhetsindustrin som exempel, och jag är säker på att det finns kvinnor inom de branscherna, för en del kvinnor jobbar ju faktiskt.
Dock har man inte alls alltid ett val. Alla blir vi påverkade av vår omgivning och vår uppväxt, det är inte så lätt att ens särskilja vad som är ens egna önskningar, eller vad vi förväntats vilja ha. Alla vill ju bli omtyckta, och om vi växer upp med en bild som förmedlas av föräldrar, vänner, teveprogram, tidningar, etc, om hur man ska vara för att bli omtyckt, så är det jäkligt svårt att bryta sig loss från den. Visst kan man välja – men då måste man först bli medveten om vad man själv vill innerst inne, och sedan acceptera att folk ogillar en, och att man kanske blir ensam.
Inte heller har jag sagt att könsroller gagnar män och missgynnar kvinnor. Tvärtom. Rollerna är dåliga för oss allihop – dock skapades de i ett samhälle där mannen var normen vilket naturligtvis gör att mannen har en fördel inom en hel del områden, såsom ekonomi, och att ”manliga” egenskaper värderas högre. Och personligen skulle jag nog ha lättare att hantera att folk förväntade sig produktiva saker av mig – att jag skulle jobba, ta för mig, veta saker, vara beslutsam, än att jag ska vara passiv och vacker.
Angående din andra kommentar om att hälften av kvinnorna på familjeliv vill vara hemmafruar, så är det knappaste en vetenskaplig undersökning. Hälften av kvinnorna i studien vill kanske det, vilka de kvinnorna nu är, men frågan är ju i så fall varför. De kvinnor jag känner som kan tänka sig att vara hemma är ofta heltidsarbetande småbarnsmammor som dessutom gör det mesta av hushållsarbetet. Om man dubbelarbetar (vilket studier också visar att kvinnor fortfarande gör) kan det kännas lockande att slippa det ena arbetet. Och med tanke på vilka normer och värderingar vi växt upp med så skulle väldigt få kvinnor vilja eller våga välja bort hemarbetet, ty då är man en dålig mor. Det får vi kvinnor med oss. Så fort vi prioriterar annat än hemmet och barnen så får vi dåligt samvete, för vi vet vad omgivningen då anser om oss.
Det var fanimej det bästa inlägg jag läst på väldigt länge! Du är grym!! =)
Får man lov att länka till dig i inlägg??
Karin svarar: Såklart!
Till H:
Det är sant att skönhetshetsen mot män ökat och det är svårare för män att bryta könsnormerna. Termen flickpojke funkar ju inte alls på samma sätt som pojkflicka t ex. Men mansidealet existerar inte alls på samma sätt som kvinnoidealet. En stor, kraftig man uppfattas ofta som trygg och snäll för att ta ett exempel.
Och hela den här ”varför beter sig alla kvinnor som offer” köper jag inte riktigt. Det är samma som att när kvinnor är arga är de gnälliga, hormonella, bittra osv. Vi är faktiskt offer för detta sedan barnben, gamla normer och ideal som vi ärver från föräldrar och matas av i media. När män klagar på att de blir orättvist behandlade är det ingen som säger till dom att de inte ska känna sig som offer. När män blir utsatta för brott är det ingen som säger ”Var stark, känn dig itne som ett offer” – vilket ofta t ex våldtagna kvinnor får höra. Läst intervjuer där kvinnor t.o.m själva sagt att jag ska minsan inte vara ett offer. Och finns det inget offer finns det heller ingen gärningsman.
Håller med om att män också pressas och fostras in i en skev och osund mansbild. Men de har fortfarande högre lön än oss, finns på fler ledande poster i samhället och allt det där. Mannen är normen och kvinnan är undantaget och skönhetshetsen mot oss kvinnor är mycket större.
Har inte läst slitz men jag har svårt att tänka mig att de har artiklar i stil med ”Så slickar du din tjej på tre olika sätt” eller ”Så uppfattas du av kvinnor”. Allt som vi läser i sånna tidningar är ur mannens perspektiv. Till och med reklam riktad till kvinnor är ur mannens perspektiv. Reklam och tidiningar som riktar sig till män är ju knappast ur kvinnans perspektiv.
Nu blev det lite rörigt och svamligt men det får duga =D
Till Blixa:
… och hur uppfattas en liten, tanig man tror du? Bättre än en stor, kraftig kvinna?
Som sagt, man väljer själv hur mycket man vill påverkas av normer och ideal. Må vara svårt att bryta de, men vem har sagt att det skall vara enkelt även om det vore att föredra.
Läste du i familjeliv.se igår om att nära hälften av alla mammor skulle vilja bli hemmafruar? Tycker du då det är så konstigt att det finns fler män på ledande poster i samhället? Man kan inte både ha kakan och äta den.
Håller inte med om att kvinnan är undantaget. Dessutom bidrar ju kvinnor minst lika mycket som män till den så kallade skönhetshetsen.
… och ett aktuellt ‘bevis’ då på att kvinnor inte är undantaget är utrymmet Rosa bandet-kampanjen får i media i jämförelse med Mustaschkampen även om tidpunkterna inte är parallella. Varför finns ingen Mustaschgala efter alla dessa år liksom?
Fast det finns ju många andra exempel såsom:
- Kvinnor har mammografi och blir kallade till gynekologen. Män blir/får ingen motsvarighet.
- Är man sambo är risken för mannen stor att kvinnan får vårdnaden om eventuella barn vid separation.
- Det är mer okej för en kvinna att agera manligt än en man att agera kvinnligt.
Karin svarar: Man vet också att kvinnor oftare får sämre sjukvård än män.
Ja, vi har helt klart ett försprång på vår ”hemarena”. Vi förväntas ta hand om barnen, vilket kan vara en nackdel, men det ger oss också en fördel i vårdnadstvister. Inte rättvist något av det.
Det är mer okej för en kvinna att vara manlig, eftersom manliga egenskaper värderas högre. Att som man vara kvinnlig är därmed dåligt. Säger det inte en hel del om hur man betraktar kvinnor i allmänhet?
Poängen är ju att det borde förändras så att vi alla får det bättre, både män och kvinnor. Det är inte rättvist att inte få träffa sina barn bara för att man är man, och det är inte rättvist att man tjänar femtusen mindre bara för att man är kvinna.
Det här är liksom ingen tävling i vem det är mest synd om. Det finns orättvisor på båda håll, men det rättfärdigar inte att vi bevarar dem.
Svar 1: Det märkliga är att ‘omgivningen’ som dömer oftast är andra kvinnor även om debatten om och om igen återkommer till ett s k patriarkat och ‘samhället’.
Svar 2: Det visar att kvinnor får lov att vara kvinnliga samt manliga i sitt beteende i större grad, medan män ‘skall vara män’ och alltså inte ha kvinnliga antydningar i sitt agerande. Kvinnor har två ‘alternativ’, män har ett.
Genom dessa kommentarer önskar i varje fall jag göra debatten lite mer mångfacetterad. Idag är man en manschauvinist så fort man antyder att män också har en utsatt roll i o m att man då tar upp lite av feministernas debattutrymme. Att det sedan tydligen är okej att kräva att mannen skall försörja, fixa bilen, klippa gräs, sätta ihop grejen från IKEA, fixa med eventuell elektronik, ta färre föräldradagar, bjuda på dejten etc för att han är man är tydligen okej, medan det vore förkastligt att kräva att kvinnan skall diska eller t ex dammsuga för att hon är kvinna.
Karin svarar: Fast nu hänger jag inte med. Bemöter du det jag skriver, eller argumenterar du mot vad någon annan har sagt någon annan gång? För jag kan liksom inte stå till svars för det. Och alla feminister jag känner anser att könsrollerna begränsar båda könen, så om jag vill förändra detta, och du vill det också är väl det bra? För just nu känns det mer som om du vill prata om vem som har det värst, och vems fel det är, och jag ser inte riktigt poängen i det.
Underbart!
Män får vara kvinnliga i sitt beteende men efter som ”kvinnliga” egenskaper/yrken osv värderas lägre så byter mannen ner sig och det gör ju folk överlag inte så gärna.
Och ang rosabandet och bröstcancer får du nog läsa på lite. Det finns inget bra sätt att screena prostatacancer. Hade det gjort det hade vi såklart screenat. Kvinnor dör i regel i unga år AV sin bröstcanser. Män dör gamla MED sin prostatacancer inte av den. Så klart som sjutton att rosabandet ska ha mer uppmärksamhet. Ska vi kolla sjukvården över huvudtaget så haglar det studier om att kvinnor fortfarande diskrimineras. De får inte lika ofta behandling vid hjärtinfark och stroke och de dör i större utsträckning av sina akuta sjukdomar än vad män gör.
Och ja, en man som inte ser ut som en man ”ska göra” har fortfarande en hel rad andra egenskaper som de bedöms efter tex pengar, arbete, kompetens osv. De reduceras inte till att bara vara snälla och vackra. Det finns faktiskt massor but uggly karlar som kammar hem snygga tjejer. Tvärtom ser man dock inte så ofta.
Och hur många hemmafruar känner du egentligen? Jag känner då inte en enda. Jag förstår inte vart hela den här hemmafrushysterin kommer ifrån. Känns redigt uppblåst. Och jag kan inte tänka mig att familjeliv.se genomför godkända kliniska studer.
Till Karin:
Klart jag bemöter det du skriver.
Du har ju både nämnt ‘omgivningen’ likt att det skulle vara pga hur man betraktar kvinnor i samhället som kvinnliga män inte är accepterat. Även om du tycker det påvisar kvinnans situation, anser jag det vara tydligt att det handlar om männen. ‘Män skall vara män’. Det är inte för inte som det finns pojkflickor, men inte motsatsen.
Vill inte prata om vem som har det värst, vill få kvinnor att förstå att de varken är offer för media, samhället eller männens normer … om de inte själva vill och spelar med.
Till Blixa:
Nej, det är inte vad exemplet handlar om. En studie gjordes där en manlig man, en kvinnlig man, en manlig kvinna och en kvinnlig kvinna sökte jobb. Man hade alltså lagt in tecken på deras personlighet i deras CV. En av dessa fick aldrig komma på intervju och ja…det var den kvinnliga mannen, vilket visar att kvinnor i mångt och mycket inte är lika utsatta för samhällets normer som kvinnors tycks tro i alla debatter om man skall generalisera lite. Som sagt, jag vill göra debatten mer mångfacetterad. Det är inte synd om någon, även om ex Gudrun Schyman försöker påvisa att män är svin, generellt sett.
Nu för du lugna ner dig och läsa vad jag skriver. Återigen, jag säger inte att något kön har det ‘värst’, jag antyder att det finns två sidor av myntet. Att det inte finns något optimalt sätt för att screena prostatacancer är ju bevis om något på en forskningsmässig brist, brister som enligt dig tydligen bara är ’tillägnade’ kvinnor.
Butt ugly karlar har tydligen något annat tjejerna vill ha, men oftast är dessa tjejer i behov av något som gör de osunt beroende i en relation, ex extern trygghet. Det är återigen inte männens fel att kvinnor söker acceptans hos männen hela tiden, även om många kvinnor vill få det till det.
Undersökningen behöver inte vara en godkänd klinisk för att visa en trend eller en statistiskt godkänd status, men det vet nog t o m du.
Karin svarar:Omgivningen och samhället består av både män och kvinnor. Det är i alla fall vad jag menar när jag pratar om samhället. Vi kan inte lägga skulden hos det ena eller andra könet, eftersom vi alla är produkter av vår uppväxt och det samhälle vi lever i. Ska något förändras måste det ske hos båda könen. Kvinnor kan inte få fler chefsposter om inte män får färre, män kan inte vara mer föräldralediga om kvinnor inte är mindre föräldralediga. Allt hänger ihop.
Sedan är det faktiskt inte lätt att vara en”manlig” kvinna heller. Ja, vi får ha byxor, men jag uppför mig fortfarande fel enligt normen och det är inte många som uppskattar det. Dock lönar det sig ju karriärsmässigt. Ditt exempel kan ju lika gärna visa på det. Om vi bortser från könen – vilka egenskaper var det som premierades till intervjun? Manliga egenskaper. Kvinnliga var inte intressanta. Vi kan acceptera dem hos kvinnor eftersom, men en man byter ju ner sig. Människor som byter ner sig är suspekta.
Precis, vi kan inte lägga skulden på ena eller andra könet, men i dagens debatter där det råder brist på bredd, djup och en mångfacetterad inställning får män ta det mesta av skiten för hur samhället ser ut idag….och kvinnorna blir då …offer.
Det handlar om individer, inte kön. Uppenbarligen vill fler kvinnor vara hemmafruar än män vill vara hemmamän. Det leder givetvis till att det aldrig komma vara lika många kvinnliga toppchefer som manliga, vilket är märkligt att så många inte inser, eller inte vill inse.
Det handlade inte om att byta ner sig, det handlade om att så få kunde förhålla sig till bilden av en kvinnlig man. Det är inte social accepterat på samma sätt som en manlig kvinna.
När jag skriver här är jag lite arg och sticker ut hakan en aning. Väldigt okvinnligt av mig och du blir provocerad och ber mig ”lugna ner mig”. Sorry men det är ganska typiskt att kvinnor ses som hysteriska och ska lugna ber sig när de diskuterar eller är arga.
Blir mitt sista inlägg i den här debatten just nu för för nu ska jag och mina hysteriska, bittra hormoner ta och lugna ner sig. ”man kan int förklara för den som int begrip”. Over and out…
Till Blixa: Få hör den som viskar, ännu färre hör den som skriker. Att lugna ner sig är inte könsspecifikt. Återigen tar du på dig en offerroll, men jag antar att du trivs i den, även om den inte klär dig. Bredda dina sinnen. För din omgivnings skull.
Karin svarar: Fast att be någon som uppenbarligen inte skriker (eftersom hon skriver, och dessutom argumenterar med sakargument, inte personliga påhopp) att lugna ner sig flyttar fokus från det personen ifråga säger, till den hon är. Vilket faktiskt är en härskarteknik. Nu ger du dig dessutom in på det området som hela texten handlade om från början, att kvinnans utseende tydligen alltid är relevant. Vem är du att avgöra vad hon klär i? Vad spelar det för roll för dig? Vad spelar det för roll för henne? Och vem är hennes omgivning som du, en främling, värnar om?
Nej H, det där uttalandet var faktiskt under din nivå.
Om vi ändå är inne på ämnen vad som är och inte är under nivåer anser jag det vara minst lika patetiskt att använda sig av klicheér likt:
- att jag skulle bli provocerad pga att hon har åsikter OCH är kvinna
- ‘ganska typiskt att kvinnor ses som hysteriska och ska lugna ner sig när de diskuterar eller är arga.’
Dessa åsikter har man hört oändligt många gånger innan, varför jag tycker det är patetiskt att ta up de IGEN i denna diskussion. ALLA som blir arga i en diskussion, oavsett kön, tappar all form av vikt i avseendet åsikter. Således, den som ‘skriker’ hörs inte.
Att du inte tolkar hennes sista mening som en form av påhopp tycker jag är märkligt, men visst … det säger nog mer om dig än om mig. Fast ja, du har aldrig sagt att denna blogg har intentioner att vara objektiv så jag kan inte hålla det emot dig givetvis.
Skall vi gå in på härskartekniker kan man även applicera det på delar av hennes så kallade ‘sakargument’ gentemot mig, men det väljer du kanske att bortse från?
Herregud, kan du inte ta något som helst bildligt? ‘Klär i’ är ett vedertaget uttryck. Kolla SAOL om inte annat. Som sagt, INGEN klär i en självvald offerroll. Kan du inte vara snäll och inse en gång för alla (jag har ju upprepat det här likt ett mantra på gränsen till att bli tjatig) att jag syftar på båda ‘könsroller’.
Det spelar roll för mig eftersom jag inte lyssnar på människor som inte kan diskutera utan att bli arga.
Vi är alla i allas omgivning. Se bredare tack om du skall ta upp ett sådant här viktigt ämne.
Tycker inte uttalandet var under min nivå. Om så skulle vara fallet skulle ju ämnet lika väl kunna anses vara över din nivå.
Karin svarar: I skrift kan det vara svårt att bedöma folks känslor. Du har dock gjort bedömningen att Blixa är för arg för att man ska kunna diskutera med henne. Jag har valt att fetmarkera saker i din kommentar som jag anser låter lite nedlåtande, överdrivna eller bara lite otrevliga. Nästan som om du är arg.
Som du noterar är det min blogg. En privatblogg. Så hej. Jag heter Karin Lindell. Du kan se en bild på mig här ovan. Det känns inte riktigt som om du tar till dig det jag skriver, och jag tycker att du börjar låta lite upprörd. Så, vill du fortsätta denna diskussionen så skulle jag vilja att du presenterar dig med namn. Du har ju av någon anledning valt att vara väldigt anonym, både gällande namn, och antagligen även gällande emailadress.
Jag har varit tillräckligt tydlig anser jag och ja, mina ord i senaste inlägget var starkare än innan pga att att dina var det också. Ändringen i tonläget initierades således inte av mig.
Man skall inte kasta sten i glashus. En kliché, men ändå sann, jag väljer att använda nu. Jag är givetvis inte arg. Tror du verkligen jag skulle gå emot mina egna principer? Löjligt i så fall. Mycket lösryckt tyckande nu.
Vem som tar till sig av vad skulle vi ju absolut kunna diskutera, men låt oss lägga ner det.
Ja, jag har valt att vara anonym, precis som nästan alla andra förutom du. Inget konstigt med det. Vill du inte ha anonyma inlägg är det bara att ändra inställningarna för hur man kommenterar. Jag tar mig friheten att använda mig av ett av de alternativ som uppenbarligen finns.
Jisses amanda….
Bra skrivet!
Så väldigt klok du är, Karin!